Prenumerera på denna blogg
Hej!!
Nu har jag äntligen gjort en ny blogg!
http://ytbonaparte.blogspot.com/
Glöm inte att besöka Remis bilddagbok också 
http://ytbonaparte.bilddagboken.se/
/Denise & Remi
Hejsan! Nu ska jag snart åka hem till gnarp efter en lång dag i sundsvall. Eller, det som känts som längst tid är endå i bilen. Polispådrag på statoil imorse med poliser i skottsäkra västar och skarpladdade vapen och så fastnade vi i en bilkö efter en trafikolycka efter det. 1 timme stog vi still, men tur att ingen vart allvarligt skadad. Remi tyckte att det var konstigt att sitta still i bilen med mig, tommy och emma och ännu konstigare var det att jag försökte rasta honom på E4an, till och med han förstog att det inte var riktigt rätt.
Idag har vi också träffat andra valpar för första gången sedan remi flyttade hem. Emma och tommy har 2 av sina valpar kvar hemma, och remi var där och busade med dom idag. De körde med oskyssta metoder och omringade stackars remi, men han klarade situationen med lite hjälp av matte. Jag måste socialträna massor mer än vad jag gör! Men vad gör man när man inte har pengar till en valp-kurs och inte känner några andra valpägare?
Remis farbror kenzo finns tyvär inte med oss längre. Efter att Pappa och Kerstin kom hem från Indien var han inte riktigt sig själv. Till slut gav han upp och efter magnetröntgen på strömsholm visade det sig att han hade cancer i skelettet. Saknaden är stor efter underbara Kenzo som alltid var snäll mot alla och tålamodet själv. Förhoppningsvis mår han bättre på de evigt gröna ängarna utan smärtor. Våra tankar till Kerstin och pappa.
Bilder kommer på http://ytbonaparte.bilddagboken.se. För att se bilderna klicka först på det blåfärgade datumet till vänster och därefter på en bild. /Denise
Vila i frid vår underbara vän!
Hej igen! Nu har jag skaffat en bilddagbok till Remi där jag kan lägga upp lite fler bilder på samma gång. Den är uppdaterad med bilderna från en kamera, eftersom vi har 2 så kommer mer bilder senare i livet.
Kommentarer är varmt välkomna
Hej! Nä, det var inte igår jag uppdaterade, och inte har jag gjort någon ny blogg än heller. Tänk att han snart fyller 3 månader och hans blogg heter fortfarande "i väntan på drömvalpen", fy på matte!
I alla fall så går dagarna med det lilla yrvädret. Nu när vädret
har varit lite mildare så har vi tagit fina promenader i solskenet.
Remi har vuxit i sitt täcke så nu kan vi gå längre sträckor utan
köldkramp. Tyvär kommer han snart växa ur sitt täcke, jag som
tycker det är så perfekt 
Men jag får ju köpa ett Hurtta nästa
vinter istället :D Lagomt snobbigt får det vara ;)
I kylan få får vi träna inomhus istället, och visst blir det träning. Remi kan nu: sitt, ligg, stanna, stanna när jag kastar iväg saker, tass, varsågod, ögonkontakt, gå och kiss, gå och bajsa (haha, ja det går fortare att rasta honom på det viset ;). Vi har påbörjat high five, andra tassen och säkert nåt mer som jag inte kommer på just nu. Ja såklart kan han ju hämta trasan på kommando också, hans favoritleksak. Just nu vet jag inte riktigt vad nästa sak jag ska lära honom ska bli, jag är ju nybörjare på det här. Platsliggning utomhus kan vi ju inte börja med än på ett tag. Liggunderlag och runt nollan funkar väl?
Stora pojken Remi har börjat morra åt människor, men bryr sig inte om hundar. Det är lagomt pinsamt när gamla tanter promenerar förbi på galtryggen och tycker att "men oj vad du morrar då". Men, det ska vi ta ur honom också, man behöver inte älska människor, men man får inte morra på dom! Sakta men säkert så hatar lilleman inte buren längre heller, han går oftast snällt in på kvällarna och somnar. Men visst är det lite gnälligt ibland, är man barn så är man. Som belöning får han komma upp i sängen och mysa på morgonen. Jag har fått en riktig sjusovarhund på det viset. Mogonrutiner som det ser ut idag: Kissa, bajsa kl. 7 (varierar lite), sova till 8 och äta frukost, kissa, försöka somna om i buren och sedan komma upp i sängen tills matte kliver upp vid 10-tiden för frukost. Då blir det bus och sedan slappar vi i soffan ett tag till. Sedan så är vi mer aktiva på eftermiddagen istället, det verkar passa hela familjen ;) Ensamhetsträningen har gått käpprätt åt helvete hittills, jag har aldrig varit med om en hund med mer separationsångest, det är nåt jag kommer behöva hjälp med snart tror jag. Men några idéer har ploppat upp i alla fall. När Remi ska äta så lämnar jag honom ensam. Istället för att ligga i buren så får han mysa under mitt täcke och komma ner senare, med mera. Jag hoppas på resultat på sikt, det är inget som går på en månad eller så.
Nu vet jag inte vad jag ska skriva mer, skulle kunna skriva så
här långa inlägg varje dag om jag hade internet. Håll tummarna att
vi får jobben som ligger för våra fötter så kan jag skaffa mig en
egen dator Ha det bra!
